Egentligen gillar jag deras gamla bättre...

Hur kommer det sig att man får höra just den kommentaren så ofta?
-Egentligen så gillar jag deras gamla bättre.

Lite onödigt kan man tycka, fast å andra sidan kanske man njuter av att se besvikelsen i de nyss nyförälskade tindrande ögonen. Det är alltså musik jag pratar om, fast det känns i stunden som om det kunde handla om en förälskelse, vilket det ju på ett sätt gör. Det är underbart att bli förälskad, den förhöjda energi-/hormon - nivån gör att man flyter fram över alla hinder som om de inte fanns. Tyvärr verkar det ju lika underbart för den som förminskar någons upplevelse av förälskelsen. Jag tror det är så enkelt att det handlar om att se till att ingen "sticker" iväg hals över huvud. Vi människor som de flesta andra djur är ständigt upptagna med att positionera oss och andra i en mer eller mindre synlig hierarki. Att lite stilfullt klämma till någon som just gått en ny underbar bekantskap till mötes ser kanske till att lite färre höjer sig över de andra? Jag kommer ihåg när jag jobbade inom akutpsykiatrin hur kollegor omedvetet eller medvetet sänkte de som kom glada till jobbet. Här jobbar vi med allvarliga saker, din glädje är ett värre brott än att nalla ur kaffekassan! Nej, så sa ingen men ibland kunde det kännas så och ibland får jag andra att känna så. Det ska jag sluta med...

-Jag har några gamla skivor av dem, vill du låna och se om du gillar det också?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0